Washingtion DC, staden som alltid sover…
Okej, nu var jag kanske lite väl elak i mitt uttalande, men det är svårt att tycka annorlunda när man nyligen har lämnat New York bakom sig. New York var nämligen precis lika underbart som jag i mina vildaste fantasier kunnat föreställa mig. Tar du bara ett steg ut på gatan så händer det tusen saker och ser du dig omkring så når husen faktiskt nästan ända upp till molnen. Om du tittar upp längs fasaden på en byggnad, och du nästan tappar balansen innan du nått toppen av den med blicken, då mina kära vänner, då vet man att det är en hög byggnad!
Även om Washington DC har en otrolig samling med stora pampiga marmorbyggnader är staden enligt mig ganska platt, och det i flera bemärkelser. Byggnaderna är inte särskilt höga förutom jätte-obelisk-pinnen på 170 meter som står i mitten av ett stort grönområde som kallas ”The National Mall”. Dessutom är mitt intryck av staden i sig ganska platt och livlöst.
Vi har nu spenderat två heldagar i Washington och verkligen kämpat för att klämma in allt! Jag trodde att jag var duktig när det gällde att försöka se så många sevärdheter som möjligt, men jag får helt enkelt se mig besegrad av min kära pojkvän som lagt det mesta av schemat för dessa två dagar. Vi har besökt:
- Vita huset
- Vita husets tillhörande museum
- Jätteobelisken på 170 meter
- Lincon Memorial och tusen andra minnesmärken från kända gubbar och krig som USA utkämpat.
- The National Air and Space Museum
- Bens’ Chili bowl
- Guidad tur på Capitolium (där senaten och representanthuset finns)
- Guidad tur på ”Bureau of Engraving and Printing” (där alla dollar-sedlar trycks)
- Dupont Circel
- Arlington Cemetery (en gigantiskt kyrkogård för amerikanska soldater)
- J. f. Kennedys grav
- Pentagon
Jag blir andfådd bra av att tänka på det, men det är kul att ha fått se alla de kända platserna och byggnaderna i verkligheten. Robin var dock lite besviken att vi inte hann med att se ”the declaration of independence” också.
Bäst av allt var enligt mig ”The National Air and Space Museum” och det tyckte nog Robin också. Det var gigantiskt och beskrev hela flygandets och rymdfarandets historia. Om det är något som amerikanerna kan så är det att göra ”spacade” museum. Det fantastiska var att alla de kända farkosterna som det skrivits som i historieböckerna fanns där på plats. Exempel på detta är bland annat:
- Bröderna Wrights plan (historiens första flygmaskin)
- Spirit of sant Luis (flögs av svensken C. Linberg som var den första att korsa Atlanten ensam i ett flygplan)
- Messerschmitt-plan och Spitfire-plan från andra världeskriget
- Apollo 11 (första bemannade turen till månen 1969)
- En av de tre första ”Drönarna” i Afghanistan
Jag skrev i början av detta inlägg att jag tycker att Washington är en platt och livlös stad, och kanske är det inte så konstigt att jag har fått denna bild. Tänk er att en ung nation bestämmer sig för att klumpat ihop alla landets viktigast styrande enheter och museum mitt i en öde sumpmark. Runt denna kärna får sedan stadens folk börja bosätta sig och själva klumpen i mitten med alla pampiga, marmorbeklädda byggnader förblir orörd och livlös. Lite så ser jag på Washington DC och kanske hade vi fått se en annan sida av staden om vi haft tid att röra oss i andra områden.
Våra två dagar i Washington är dock slut nu. Imorgon drar vi till Miami!
/Matilda
P.S. Glöm inte kolla bildspelet här under.