New York – Trånga rum och terrorskräck

Rummet är trångt, mycket trångt och saknar tak. Grannarna är högljudda och toaletten är delad. Välkommen till New york – nu är sötebrödsdagarna över.

Fram till idag har vi bott hos familjen Creech tillsammans med min familj. I morse satte vi oss dock själva på en buss från Boston South station gate 9 och åkte till New York. Just nu ligger jag i vår säng och skriver detta (men jag kommer inte kunna lägga in detta förrän imorgon, söndag). Sängen upptar 80% av rummets storlek. Rummen som förövrigt saknar tak. Det är faktiskt snarare ett provrum som någon tryckt in en säng i än ett riktigt hotellrum. Faktum är dock att det var precis vad vid väntat oss. Hotellmarknaden i New York är helt skruvad vilket gör att fyra nätter på ett riktigt skabbigt hotell lätt kan kosta 6000 – 7000 kronor. Stället vi bor på är betydligt billigare och har ett fantastiskt läge. Dessutom är det lite av ett kultställe.  Dessa ”hotell” med små hytter var väldigt vanliga under 1900-talets början men är nu nästan helt försvunna så vist är det lite av en kulturskatt. Dessutom försöker jag intala mig att det ger mycket mer ”äkta New York-känsla” att bo här jämfört med något annat ställe. Kan faktiskt, om jag lyssnar riktigt noga, höra både polissirener och tutande bilar utanför. Det är ett plus i min värld. Stället heter The White house Hotel och det finns en intressant dokumentär om det på youtube. Är man i New York för att upptäcka staden hänger man ändå inte på sitt hotellrum och då behöver det inte vara så flådigt.

Förutom att checka in på ”hotellet” han vi också med en tur i Central Park. Det är imponerande på något vis att se en sådan grön oas i en miljonstad som New York. Förhoppningsvis blir det mer tid att spendera där.

Oavsett om man går ute på gatan, åker tunnelbana eller strövar runt i Central Park går det inte att undvika att märka vilket datum det är imorgon. Imorgon är det nämligen den 11 september 2011. Det är på dagen tio år sedan terroristattackerna mot World Trade Center genomfördes och nu verkar det som att staden går på nålar. Folk i allmänhet verkar ta det med ro, i alla fall ser det ut så på utsidan, men myndigheterna har slagit på stort. Man försöker till varje pris se till att inte även den 11 september 2011 ska skrivas in i historieböckerna på samma vis som 2001. Detta yttrar sig i att man ser poliser och polisbilar över allt. På skyltar, informationsblad och i högtalarna i tunnelbanan proklamerar man ”If you see something, say something”.  Vi får innerligt hoppas att myndigheternas åtgärder är tillräckliga.

Nu börjar det bli hög tid för mig att gå till sängs. Matilda sover sedan länge. Imorgon fortsätter utforskningen av det stora äpplet. Ännu är jag inte övertyga om äpplets förträfflighet men vi får väl se imorgon. Kanske blir jag lika förtjust i staden som Art Garfunkel och får samma känslor som de han uttrycker i låten ”A Heart In New York”. En fantastisk låt som självklart gör sig bäst i liveversionen från Central Park. En sak är dock säker. Nu är det slut på uppassningen från vänliga släktingar. Nu är sötebrödsdagarna över. Något säger mig att det kommer att dröja till nästa hummermiddag.

God natt!

/Robin

En reaktion på “New York – Trånga rum och terrorskräck

  1. Nu är vårt äventyr slut och vi är trötta efter 33 timmar nästan utan sömn. Ert äventyr har just börjat och det skall bli kul att följa er här.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.